Att bygga upp en skolträdgård – vanliga frågor bland lärare

Maria Svens & Pia Sjöblom

Utomhuspedagogik kan främja elevernas fysiska hälsa, motorik och koncentrationsförmåga samtidigt kan öka elevernas motivation och förståelse av olika fenomen (Becker m.fl., 2017; Remmen & Iversen, 2023). Skolträdgårdsundervisningen är en form av utomhuspedagogik där ytterligare fördelar kan vara förståelse för varifrån maten kommer och en positiv effekt på elevernas attityd till mat (Fiskum & Holand, 2023; Lohr, m.fl., 2020; Walshe m.fl., 2024).

Intresset för skolträdgården som lärmiljö ser ut att öka i Finland, och flera relaterade projekt är på gång. I det Interreg Aurora-finansierade projektet Food Education for the Future (2024–2026) har universitet, kommuner och organisationer från Finland, Sverige och Norge samarbetat för att ge lärare motivation och redskap för att använda lärmiljöer utanför skolan i undervisningen om mat och matproduktion. Projektet har byggt nätverk mellan producenter och skolor, skapat kurser och material för undervisningen, samt byggt upp faktiska skolträdgårdar. I Finland är Korsholms kommun samarbetspart och fyra skolträdgårdar har byggts runt om i kommunen. Åbo Akademi har fungerat som stöd för projektets pedagoger, utarbetat material för skolträdgårdarna och bedriver forskning relaterad till projektet. Bland annat har vi intervjuat lärare före och efter deras första år med skolträdgård, under vilket de faktiska lärmiljöerna byggdes upp. Vi har också följt med kommunens pedagoger, för att nu i slutet av det treåriga projektet möta lärare utanför Korsholm för att presentera processen, materialen och inspirera vidare. Denna text bygger på både vår vetenskapliga studie (Svens, Sjöblom & Ahlbäck, i granskning) och dessa möten med lärare på fältet.

Lärarnas frågor och föremål för oro ligger i linje med tankar hos lärare i andra delar av världen (Walshe m.fl., 2024). Fem vanliga teman handlar om ekonomi, koordinering, rädsla för vandalism, osäkerhet kring sommarskötseln och oro för skolträdgårdens framtid på längre sikt.

Vad kostar det och hur ska vi ha råd?

En av de vanligaste frågorna hos de lärare som inte ännu har en skolträdgård handlar om det ekonomiska. Hur mycket kommer det att kosta och vem ska betala för detta? I Korsholm har Food Education for the Future stått för kostnaderna, och extern finansiering är vanligt också på andra håll. Ibland i form av stora projekt (ett annat exempel är projektet Nordskills i Malax), ibland med mindre understöd som en föräldraförening fått beviljat (t.ex. Vikinga skola i Vasa), och ibland byggs skolträdgården upp av någon annan, som ett museum (t.ex. Sagalund på Kimitoön) eller en förening (t.ex. Jalotus ry. i Kervo). Några trädgårdar finns också kvar från skolträdgårdarnas verkliga storhetstid under tidigt 1900-tal, men kan ha en annan funktion och i dag fungera mer som en botanisk trädgård (t.ex. Jakobstads skolträdgård).

Skolträdgårdarna i Korsholm har vardera kostat mellan euro att anlägga, men då har man också valt att investera i rätt stora ytor och markbearbetning. I kostnaderna ingår bl.a. flis, matjord, fruktträd och IBC-tankar för bevattning. När skolträdgården anlagts är driftskostnaderna inte så höga. Fröer och tilläggsjord kostar högst 200 euro per år, och summan kan minskas med stöd av närsamhället. I Korsholms skolträdgårdar syns betydelsen av lokalsamhället (community, Walshe m.fl., 2024). Skolträdgården får positiv respons och engagerar också föreningar, föräldrar och företagare lokalt. Det minskar kostnaderna, då material som gödsel, kartong, halm och liknande dyker upp som spontana donationer. Det kan ändå vara svårt för lärarna att våga lita på att stadsdelen eller byn bär dem, och i större skolor når inte informationen om den ”goodwill” som finns nödvändigtvis fram till lärarna.

Vem ska koordinera arbetet?

Ledarskapet är viktigt för att arbetet med skolträdgårdarna ska fungera smidigt, eller alls komma igång (Walshe m.fl., 2024). I de fall när oklarheter uppstått kring skolträdgårdarna i projektet handlade det ofta om att det saknats en koordinerande kraft på skolan. Alternativt, att den som koordinerar arbetet befinner sig utanför skolans verksamhet, och informationen inte nått de berörda lärarna. En slutsats blir därför att det är viktigt att skolledningen stöttar projektet och utser en person som har förutsättningar att leda arbetet på något längre sikt. Personen behöver inte vara den som undervisar i skolträdgården, och hen behöver inte heller utföra det praktiska byggandet själv, så länge hen har full insyn.

Hur ska skolträdgårdarna få vara ifred?

Oron för vandalism är vanlig bland lärare (Austin, 2022; Diaz m.fl., 2019). Skolgårdarna är utsatta platser och många har fått se framför allt buskar och träd fara illa. Även lärarna i Korsholm hade denna oro, om än i varierande grad innan byggandet startade. I slutet av skolträdgårdsåret konstaterades dock att inga problem alls uppstått. Skolträdgårdarna i Korsholm är inte belägna direkt på skolgården, utan på fastigheter i skolans närhet. En av dem finns vid ett museum, en vid en ungdomsförening, en på en ödegård intill skolan samt en på en åker bredvid skolan och en lokal kyrka. Särskilt den skolträdgård som placerades på ungdomslokalens gård höjer ögonbryn, men föreningarna verkar ta väl hand om den, även de unga.

Vem ska ta hand om trädgården på sommaren?

Sommarlovet befaras ofta stryka med när man anlägger en skolträdgård. Lärarna i Korsholm bekymrade sig också på våren, men besökte ofta inte alls sin trädgård under sommaren. Hur bevattning och rensning sköttes varierade lokalt. Ofta har föräldrarna till de klasser vars barn odlar på frivilligt ställt upp för att ta ansvar för bevattningen under några sommardagar. Detta har koordinerats i en chattgrupp. Andra föreningar, i vissa fall sådana som samodlar med eleverna, har också hjälpt till. Mängden ogräs och bevattningsbehovet har hållits lågt genom samodling och täckodling i pallkragar och upphöjda bäddar. Teknikerna beskrivs närmare i lärarhandledningen Skörd (finsk version: Satoa).

Hur ska det gå på längre sikt?

Många av de lärare vi talat med, under intervjuer men också i informella möten, har varit tveksamma till att investera i skolträdgården med hänvisning till att de ser detta som ett långsiktigt projekt de inte vill förbinda sig till. Lärarna är samvetsgranna och måna om att vara goda förebilder. De vill inte att skolträdgården ska förfalla och då signalera ansvarslöshet till eleverna. Hur kommer det att gå för skolträdgården på sikt? En trädgård är en levande miljö. Det går inte att förutse hur äppelträden klarar sig, eller hur området utvecklas. Vi vill uppmuntra till att ändå våga prova, om än i liten skala. Till skillnad från stora skärmar och renoveringar inomhus blir investeringarna i en skolträdgård inte elektronik och problemavfall inom en nära framtid. Skulle det visa sig att projektet inte får luft under vingarna, bygg med återbrukat och nedbrytbart material. Då återgår platsen snabbt till naturen oavsett.

 

Författarna Maria Svens ch Pia Sjöblom arbetar vid Åbo akademi. Maria arbetar som universitetslärare i biologins didaktik och miljöpedagogik och Pia arbetar som universitetslektor i biologins och geografins didaktik.

Fotograf: Sara Kåll-Fröjdö

 

Referenser

Austin, S. (2022). The school garden in the primary school: Meeting the challenges and reaping the benefits. Education 3-13, 50(6), 707–721. https://doi.org/10.1080/03004279.2021.1905017

Becker, C., Lauterbach, G., Spengler, S., Dettweiler, U., & Mess, F. (2017). Effects of regular classes in outdoor education settings: A systematic review on students’ learning, social and health dimensions. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(5, 484. https://doi.org/10.3390/ijerph14050485

Diaz, J. M., Warner, L. A., Webb, S., & Barry, D. (2019). Obstacles for school garden program success: Expert consensus to inform policy and practice. Applied Environmental Education and Communication, 18(3), 195–206. https://doi.org/10.1080/1533015X.2018.1450170

Fiskum, T. & Holand, A. M. (2023). Skolehagen som læringsarena. I: A. M. Holand & T. Fiskum. (red.) Skolehagen som læringsarena. Universitetforlaget.

Lohr, A. M., Krause, K. C., McClelland, D. J., Van Gorden, N., Gerald, L. B., Del Casino, V., . . . Carvajal, S. C. (2021). The impact of school gardens on youth social and emotional learning: A scoping review. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 21(4), 371–384 . https://doi.org/10.1080/14729679.2020.1838935

Remmen, K. B., & Iversen, E. (2023). A scoping review of research on school-based outdoor education in the Nordic countries. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 23(4), 433–451. https://doi.org/10.1080/14729679.2022.2027796

Svens, M., Sjöblom, P, & Ahlbäck, T. (i granskningsprocess) Lärarperspektiv på skolträdgårdens potential – ett finländskt exempel, I: E. Alerby, T. Fiskum & G. Jonsson. Mat og tradisjonskunnskap – læring i et bærekraftsperspektiv. Universitetsförlaget.

Walshe, R., Evans, N., & Law, L. (2024). School gardens and student engagement: A systematic review exploring benefits, barriers and strategie. Issues in Educational Research, 34(2), 782–801.