Pedagogikstuderandes tankar om världsbildförändring och transformativt lärande
Harriet Zilliacus och Niko Lindgren
Sedan 2024 tar alla förstaårets studerande på Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet en kurs i hållbarhetspedagogik. Trots kursens begränsade omfattning är målet att kursen skall stöda transformativ lärande bland studenter. Forskningsprojektet Adult Learning and Transformative Sustainability Education (ALTED) är knutet till kursen och dess mål är att bidra med ny kunskap just om transformativt lärande i universitetspedagogik. ”Transformation” är ett abstrakt och metodologiskt svårfångat begrepp, men centralt i hållbarhetsforskning. Inom pedagogiken knyts begreppet ofta till Mezirows teori om transformativt lärande, och handlar om djupgående förändringar i världsbilder, eller i Mezirows terminologi; ”meningsperspektiv”.
Stärka latenta världsbilder
Projektets första delstudie (Zilliacus, accepterat manuskript) gällde studerandes reflektioner kring en ekocentrisk världsbild. Den byggde på tematisk analys av 68 studerandes personliga reflektioner på en video där biolog Aura Raulo beskriver en ekocentrisk världsbild ur ett vetenskapligt och personligt perspektiv. Ett delmål var att också undersöka studerandes perspektiv på världsbildförändring.
Resultaten bekräftade att de allra flesta studerande delade en grundläggande syn på att mänskan är en del av naturen. Men många hade inte tidigare engagerat sig djupt i hur människor och natur är sammanflätade, och saknade en djupgående och systematisk förståelse om denna sammanlänkning. Dominansen av antropocentriska världsbilder i många studerandes liv och tidigare skolgång var över lag påtaglig. Det bekräftar behovet av ökad litteracitet om världsbilder (Aarnio-Linnanvuori, 2026). Det är uppenbart att studerande behöver mer kunskap om naturens sammanlänkning och i alternativa sätt att förstå människa-natur relationer. Men en slutsats var också att studierna i pedagogik behöver ge rum för studerandes framväxande och redan befintliga icke-antropocentriska meningsperspektiv, och egna pedagogiska utvecklingsidéer.
Öppenhet för att tänka om
En skriftlig reflektionsuppgift är begränsad i omfång och stöder inte nödvändigtvis reflektiv agens som en essentiell del i transformativt lärande (Mezirow, 1991). Studerandes reflektioner var dock ofta djupgående och visade på öppenhet att begrunda människa-natur relationer. De problematiserade ofta motstridiga världsuppfattningar, visade nyfikenhet på alternativa synsätt, och motivation för djupare engagemang i att utforska människa-natur relationer. Resultaten tyder också på att många pedagogikstuderande är intresserade att inkludera hållbarhet på olika sätt i sin framtida undervisning.
I den följande, nu pågående delstudien är ambitionen att fördjupa kunskapen om det transformativa lärandets möjligheter i universitetspedagogik utgående från studerandes egna erfarenheter av transformativt lärande och att leva i en tid av multipla kriser.
Ge rum för det transformativa
Trots att hållbarhet redan i 10 år haft en betydande plats i finländska läroplaner syns det i materialet att många studerande utgår från att det inte finns rum och tid att stanna upp vid hållbarhetsfrågor i undervisning. Genom att studerande blir medvetna om hållbarhetsmålen i läroplaner och strategidokument såsom Grundskolan 2040 (UKM, 2026) och visionen av Expertpanelen för hållbar utveckling (2026) kan de i framtiden se till att hållbarhet och människa-naturrelationer får rum i undervisningen och att det finns tid att stanna upp för dialog och olika åsikter – något som många framhåller som viktigt.
Samtidigt uttrycker studerande hur komplexa och svåra hållbarhetsfrågor är – att det kan kännas som ”ingen vits” med den egna insatsen. Att hållbarhetsundersvisning kan göras kreativ och lekfull, och att dem kan förverkligas på ett åldersanpassat sätt, är för flera en positiv ny insikt! Genom att söka sig fram till en egen roll som pedagog i ett större sammanhang kan känslan av att göra en insats också stärkas.
En fyrfältsmodell för transformativt lärande
Många efterfrågar ”verktyg” och konkreta modeller för undervisning – något som nordiska lärare över lag upplever att de saknar (Jónsson et al., 2024). De Witt (2026) har utvecklat en modell för transformativt lärande som inte utgår från en ”köplista” av kompetenser eller kunnande utan utgår från överordnade förmågor (capstone capabilities); självledarskap, samarbete, moralisk kompass, och syfte (purpose). Dessa är knutna till fyra grundläggande relationer som formar mänskligt liv och lärande; relationen till Självet, till Andra, till Kunskap och till Framtiden. Transformativt lärande inbegriper i denna modell en rörelse från självet och att relatera till omvärlden, mot kunskap om helheter och handling mot framtiden. Enligt de Witt (2026) modell kan vi genom att förnya och fördjupa våra världsbilder skapa större samklang mellan being, relating, knowing, och acting.
Modellen erbjuder ett ramverk för hållbarhetspedagogisk utveckling och praxis. Den kan också ses som en kritisk utgångspunkt mot rådande finländsk utbildningspolitik som gått in för att i rask takt revidera skolans läroplan till lätt mätbara lärandemål (UBS, 2026). För den pågående analysen utgör De Witts modell en utgångspunkt tillsammans med andra aktuella teoretiska perspektiv på transformativt lärande där bland annat emotionernas roll betonas.
Hoppfullhet
En ständig vånda är den tröghet och det motstånd som finns både inom oss som individer och i samhället, och som hindrar den snabba transformation som de existentiella kriserna kräver. Förändringar i världsbilder kan ta decennier (Otto et al., 2020). Att studerande är öppna för att tänka kring människa-natur relationer och att de rekognoserar dilemman i rådande synsätt och livsstilar ger ändå hopp om att förändring är på väg – Kanske kan övergången ske snabbare än förväntat på vissa områden då det handlar om att rutiner och praxis behöver komma i samklang med redan existerande värderingar och meningsperspektiv.
Litteratur
Aarnio-Linnanvuori, E., Rissanen, I., Sposito, S., Portus, R., Reilly, K., De Vito, L., … and McEwen, L. (2026). Towards worldview literate climate change education: perspectives from European educators’ interviews. Environmental Education Research, 1–27. https://doi.org/10.1080/13504622.2026.2632697
De Witt, Annick, 2026, Designing an Education of the Future: A Human Democratic Capabilities Meta-Map for a Planetary Era, Futures. https://doi.org/10.1016/j.futures.2026.103874
Expertpanelen för hållbar utveckling (2026). Panelens vision för regeringsprogrammet: Ett tryggt och välmående Finland inom planetens gränser – Från akuta kriser till långsiktig förnyelse. https://www.kestavyyspaneeli.fi/wp-content/uploads/sites/41/2026/04/expertpanelen-for-hallbar-utveckling-vision-for-regeringsprogrammet.pdf
Jónsson O. P., Demant-Poort, L., Wolff, L-A., Witzel Clausen, S., Walk-Johansson, E., Oras, R., Gunnarsdóttir, G. J., 2024, Sustainability Education in the Nordic Countries. http://dx.doi.org/10.6027/nord2024-038
Mezirow, J. (1991). Transformative dimensions of adult learning. Jossey-Bass.
UKM. (2026). Grundskolan 2045: För livet: Vision för den finländska grundskolan. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-415-045-3
Utbildningsstyrelsen (2026). Kunskapsgarantin: Så kan du påverka beredningen. Nyhet 2.9.2026. https://www.oph.fi/sv/nyheter/2026/kunskapsgarantin-sa-kan-du-paverka-beredningen
Otto, I. M., Donges, J., Cremades, R., et al. (2020). Social tipping dynamics for stabilizing Earth’s climate by 2050. Proceedings of the National Academy of Sciences, 117(5), 2354–2365. https://doi.org/10.1073/pnas.1900577117
Zilliacus, H. (accepted manuscript). Future educators’ critical reflections on the interconnectedness of all life. International Journal of Development Education and Global Learning, Special issue II: Reimagining teachers’ work and teacher education for our futures, 18(2). To be published December 16th, 2026.
Harriet Zilliacus är universitetslektor och docent vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Niko Lindgren är forskningsassistent och magisterstuderande vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet.
[Detta blogginlägg har publicerats både som en finskspråkig bloggtext (se https://www.sirene.fi/blog/kasvatustieteen-opiskelijoiden-ajatuksia-maailmankuvan-muutoksesta-ja-transformatiivisesta-oppimisesta/) och som en svenskspråkig version samtidigt.]
