Skolans kultur och hållbar utveckling

Året 2017 kulminerade för SIRENE:s del med seminariet ”Tutkijat tapaavat tekijät” (Forskare möter aktörer), som ordnades i Tankehörnan vid Helsingfors universitet i december. Under seminariet diskuterades miljöpedagogikens roll nu och framtiden. Dagens huvudpunkt var PeD Seppo Salorantas föreläsning, där han berättade om sin doktorsavhandling. Enligt Saloranta är målmedveten planering, tillräckligt med resurser och framför allt ett starkt stöd från skolans ledning en förutsättning för att skolans verksamhetskultur ska kunna förändras i en mer hållbar riktning.

I workshopparna diskuterades förändringen i skolans verksamhetskultur bland annat ur småbarnspedagogikens och grundskolans synvinkel samt i relation till begreppet ekosocial bildning. I en workshop med temat Agenda 2030 och det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling diskuterades hur man undervisar om målen för en hållbar utveckling och det samhälleliga åtagandets roll som ett redskap för lärande och förändring. Utgångspunkten för lärandet borde vara en hierarki, som utgår från en stark hållbarhetsidé och där förverkligandet av alla mål grundar sig på ekologisk hållbarhet.

Från klimatångest till klimatfostran

Förutom skolans verksamhetskultur var seminariets andra huvudtema klimatfostran, som behandlades i två workshoppar och i en paneldiskussion. I paneldiskussionen diskuterade ekoteologen Panu Pihkala, klimatforskaren Laura Riuttanen och filmregissören John Webster klimatförändring, klimatångest och klimatpedagogik under ledning av docent Hannele Cantell. Klimatångest var bekant för deltagarna i diskussionen även ur ett personligt perspektiv. Att bevara hoppet ansågs vara en central del av klimatpedagogiken. I anslutning till detta tema avslutades eftermiddagen med dokumentärfilmen ”Tulevilla rannoilla” (På framtida stränder), regisserad av John Webster.

Foto: Sirpa Tani